Förebyggande vaccination mot pneumokocker ges som en singeldos för vuxna. Pneumokockvaccination ingår för småbarn i det nuvarande barnvaccinationsprogrammet sedan ett par år tillbaka.

Vaccination rekommenderas till personer utan mjälte och andra med nedsatt immunförsvar (kroniska hjärt-lungsjukdomar, diabetiker, personer äldre än 65 år), samt till små barn.

Biverkningar som kan förekomma efter vaccination är ofta lindriga och snabbt övergående. Vid stickstället är det vanligast med: ömhet, rodnad, klåda och svullnad. Andra biverkningar är huvudvärk, sjukdomskänsla, feber och illamående.

För ytterligare information, se FASS
Pneumovax
Apexxnar

Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna har blivit inflammerade. Anledningen är oftast en infektion av bakterier eller virus. Den vanligaste orsaken till lunginflammation är pneumokockbakterier, som sprids genom hosta, nysningar eller nära kontakt. Samhällsförvärvad lunginflammation är den infektionssjukdom som leder till flest dödsfall i Europa.

Lunginflammation kan börja som en förkylning med hosta, feber och ont i halsen som inte minskar utan förvärras efter fyra till fem dagar. Andra tecken:

• Slemmet som man hostar upp är tjockt och grön- eller brunfärgat.
• Det gör ont i bröstet när man andas in djupt, andfåddhet.
• Läppar och naglar kan bli blåaktiga på grund av syrebrist i blodet.
• Frossa, svårt att andas och förvirring är symtom som är vanligare hos äldre.

Efter det att du fått behandling och symtomen har klingat av, kan du känna dig trött en tid och det kan dröja innan du känner dig frisk nog att göra det som du gjorde innan du blev sjuk. Det vanligaste är att lunginflammation som behandlas med antibiotika läker helt på någon månad. Om man arbetar brukar sjukskrivningstiden vara två veckor. Om infektionen blir så kraftig att man behöver vårdas på sjukhus tar läkningen oftast längre tid eftersom kroppens försvar har påverkats mer.

Många barn och vuxna har pneumokocker i näsa och svalg utan att bli sjuka, men kan smitta andra. Risken att få lunginflammation ökar när man är förkyld eller har influensa eftersom slemhinnorna då är mer mottagliga för infektioner.

Vem som helst kan få lunginflammation, till och med den som tränar, äter hälsosamt och tar hand om sig själv. Risken ökar med:

• Åldern från 50 år.
• Hjärt-lungsjukdom
• Försvagat immunförsvar
• Sjukdomar som försämrar immunförsvaret eller som behandlas med mediciner som ger sämre immunförsvar, exempelvis diabetes, cancer, reumatiska sjukdomar och inflammatorisk tarmsjukdom.
• Rökning kan försämra immunförsvaret och skada flimmerhåren vilket bidrar till att man lättare får infektioner.

Lunginflammation brukar behandlas med antibiotika. Om man har allvarliga besvär, till exempel svårt att andas, kan man behöva behandling på sjukhus. Ökad användning av antibiotika ökar risken för att bakterierna blir motståndskraftiga, resistenta mot antibiotika. Antibiotikaresistens är ett mycket stort och ökande problem i världen. Att förhindra infektioner genom förbyggande åtgärder som vaccination är därför angeläget.

Ett aktivt liv med lagom mängd motion, goda matoch sömnvanor och att avstå från rökning, förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet. Långvarig stress kan däremot försämra immunförsvaret. Pneumokocker är den bakterietyp som oftast orsakar lunginflammation. Eftersom bakterien är vanlig är det svårt att undvika kontakt med smitta.

Vaccinering hjälper till att skydda mot lunginflammation och pneumokocker.