Vaccinationsinformation
Vaccin mot Influensa

Förebyggande vaccination för vuxna och barn från 9 år omfattar en dos.
För barn mellan 6 mån - 8 år behövs 2 doser om barnet inte tidigare vaccinerats mot influensa.

Vaccinationen bör göras om årligen eftersom influensavirusets utseende förändras från år till år och vaccinet anpassas efter årets virusvariant.

Efter genomförd vaccination tar det ca två veckor innan immunförsvarets skydd mot influensa har hunnit utvecklas.

Det är framförallt viktigt att vaccinera sig om man tillhör riskgrupp eller vid resor till länder med pågående influensautbrott. Influensasäsongen infaller under olika tid i olika världsdelar.

Biverkningar som kan förekomma efter vaccination är ofta lindriga och snabbt övergående. Vid stickstället är det vanligast med: ömhet, rodnad, klåda och svullnad. Andra biverkningar är huvudvärk, sjukdomskänsla, feber och illamående.

För ytterligare information, se FASS
VaxigripTetra

Sjukdomsinformation
Influensa

Influensa är en smittsam luftvägssjukdom. Sjukdomen orsakas av influensavirus och i Sverige ses årligen återkommande epidemier under vinterhalvåret.

De klassiska symptomen vid influensa innefattar ett plötsligt insjuknande med frysningar och snabbt stigande feber, kraftig huvudvärk och muskelvärk, tilltagande hosta, halsont och snuva. I normala fall varar febern i tre till fem dagar och som regel är den akuta sjukdomen över inom en vecka. Det är vanligt att man sedan känner sig kraftlös och hängig ett par veckor efter att infektionen är över. Influensasmitta kan spridas mycket snabbt genom direkt kontakt mellan människor eller via vätskedroppar med virus t ex vid hosta. Inkubationstiden är en till tre dagar.

Influensa kan sprida sig mycket snabbt och orsaka omfattande epidemier. I Sverige brukar andelen sjuka under en epidemi variera mellan 2 – 15% av befolkningen, vilket innebär att mellan 175000 och 1,3 miljoner människor i Sverige varje säsong drabbas av influensa.

Den största sjukligheten ses bland barn och ungdomar som även står för en stor del av smittspridningen. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är influensa i regel en självbegränsande sjukdom, men hos riskgrupper (hjärt-lungsjuka, äldre än 65 år, diabetiker och personer med nedsatt immunförsvar) kan den orsaka svåra sjukdomstillstånd och även dödsfall. En vanlig komplikation som kan drabba riskgrupper är bakteriell lunginflammation.

Influensavirus tillhör en familj som kallas orthomyxovirus och finns i tre former – A, B, C. Det är influensa A och B som orsakar epidemier. Influensa C ger oftast bara en lindrig luftvägsinfektion. Influensa A har störst förmåga att förändra sig, och är därför mer potent än influensa B i att orsaka stora epidemier.
   
Informationen på dessa sidor är sammanställd från www.fass.se, www.smittskyddsinstitutet.se, www.1177.se, www.socialstyrelsen.se samt www.reseradet.se